Förvandlingen.

Tiden IA (Innan Albin) måste jag ha varit en idiot som inte uppskattade hur jävla mkt fritid jag hade. Jag kunde bada länge, ha sovmorgon, leva utan att planera noga. Well, det gick ju över. Om jag tex blir akut skitnödig innan klockan 13.00 har jag två alternativ, ta med kiwin in på toan, eller slänga in honom hos Tony Sambosson som sover. Han är en arg sovare. Jag kan även skita med öppen dörr medans kiwin springer lös i hallen men då kan jag nästan slå vad om att han hittar minst fem helt olämpliga saker att antingen ha sönder eller stoppa i munnen. Nu på fredag är det tjejkväll här i casa estupido, vi ska pyssla, äta och kolla film. Tony ska för övrigt vara med, han ser inte alls fram emot fredag. Fniss. detr är priset man får betala för att ha en så löjligt bra flickvän som mig! IA var jag intresserad av bilar, det har inte gått över men prioriteriungarna har ju ändrats, nyss visade T mig en BMW kombi vi ska kolla på, jag typ: "Åååhåhå, omg fan vad vi ska få plats med mkt grejer i den!!"

Det är därför jag inte kan ha fina saker.

Scenario: Unge Herr Kiwi står ca två meter ifrån mig och är djupt inne i sin lek "dra i snöre och fnissa" så jag tänker passa på att smyga fram ett pyssel jag har på g: en julljusstake som ska få zebraränder. Skitsnyggt. Så fort jag gör något som är antingen roligt, nödvändigt eller på något vis skänker mig glädje går det något slags larm i den lille bebiskroppen och han kommer flygande med typ sju extra-armar som ska ta tag i allt, välta ur saker eller så är det dags att bajsa. När pennan nuddar ljusstaken vänder han sig mot mig med zombieblick, släpper allt och propellrar sig fram till mig och tar tag i allt jag inte hinner få undan. Jävla unge.